Granskewitz

Foto: Carl Hofman-Bang, 2010
Foto: Carl Hofman-Bang, 2010

Enligt uppgift skall Granskewitz ha anlagts av Granza omkring år 1170 och är att betrakta som släktens stamborg. Granskevitz är omgiven av vallgrav och höga vallar och är för övrigt det enda herresäte på Rügen med sådant försvarsverk. Under trettioåriga kriget utsattes gården för stora härjningar av de kejserliga trupperna. Kring den gamla gården kretsar en hel del sägner bl.a. att en stor guld - och silverskatt skulle finnas gömd inom dess murar. Emellertid skulle sjukdom och andra slags olyckor drabba ägaren och hans borg om han skulle söka reda på skatten. Platarna eller deras efterträdare hade därför inte någon större lust att undersöka den gamla sägnens sanningshalt. En enda av dem lär emellertid ha gjort ett försök men blev omedelbart så sjuk att han förskräckt gav order om att skattsökandet genast skulle upphöra. Ernst Fredrik von Platen, 1762-1827, innehavare av Granskevitz, blev i egenskap av chef för lantvärnet i Pommern och på Rügen tillfångatagen av en skvadron franska kyrassierer, som förde honom till fångenskap i Frankrike. Efter några år lyckades han fly och han återvände till den svenska armén. Det berättas att kusken på Granskevitz i samband med den senare franska ockupationen av ön i sin herres frånvaro välmenande ihopsamlade och grävde ner på ägorna allt guld och silver på Granskevitz. Emellertid råkade kusken avlida för sin herres hemkomst från fångenskapen. Åt ingen hade kusken vågat yppa var dyrbarheterna blivit nergrävda. Gömstället blev heller aldrig uppdagat. Ernst Fredrik blev så småningom svensk överste och för sina insatser i befrielsekriget mot fransmännen upphöjdes han till preussisk friherre 1816. Gården innehades av Granskevitz-grenen fram till 1745 då den såldes av kaptenen Philip Friedrich von Platen till kammarherren Bogislaw Behrend von Platen av Dornhof-grenen i vars ägo den var fram till 1846, då Carl Christian Gottlieb von Platen dog utan att efterlämna några manliga arvingar övergick det till hans dotter Agathe gift von Schultz. Därmed hade Granskevitz - Platasläktens huvudsäte – efter 22 generationer under 675 år gått ur släkten. Den siste ägaren av Granskevitz - sonsonen till Agathe von Platen – var ryttmästare Karl von Schultz. Han blev avrådd att stanna kvar på sitt älskade Granskevitz under den ryska ockupationen av Rügen. Han vägrade att fly: ”En preussisk officer flyr inte” löd hans svar. En dag på sitt gods blev han hämtad av några ryssar och östtyska kommunister och kom aldrig tillbaka. På 1850-talet hade Granskevitz en areal på 224 ha och orten hade en befolkning på 82 personer. (Text: Eric von Platen, 2004).