Baltzar Carl von Platen

Baltzar Carl von Platen, född 24 februari 1898 i Malmö, död 29 april 1984 i Ystad. Föräldrarna var kronofogden Philip Ludwig von Platen och Eva Hedvig Ingeborg Ehrenborg. Studentexamen vid Högre Allmänna Löroverket i Ystad 4 juni 1917, inskriven vid Lunds Universitet 7 september 1917, studier i matematik, fysik och astronomi där 1917-1918, ordinarie elev vid KTH 1918, utexaminerad från fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1922. Arbetade med utveckling av Platen-Munthers kylskåp 1922-1925. Anställd vid Platen-Munthers Refrigating System AB 1925-1927. Idkade privat vetenskaplig verksamhet från 1927.

Gift första gången 9 juni 1925 (-1928) i Stockholm med Brita Catharina Vitus, född 12 okt 1898 i Malmö, död 29 december 1898 i Jönköping. Dotter till apotekaren Vitus Andersson och Anna Katarina (Karin) Bernström samt senare gift med överläkare, docent Bo Bosson Tarras-Wahlberg. Gift andra gången 29 mars 1930 (-1942) i Asarum, Blekinge med gymnastikdirektör Doris Signe Maria Kofoed-Fernström, född 3 maj 1906, dotter till direktör Alfred Sigfrid Johan Koefoed-Fernström och Emma Sofia Hammar.

Redan som teknolog kom Baltzar von Platen att intressera sig för problem kring konstruktionen av en kylapparat lämpad för hushållsbruk. Motordrivna sådana hade vid denna tid börjat tillverkas, bl.a. i USA. Tillsammans med en kurskamrat vid KTH, Carl Munthers, utvecklade han en helt ny princip, den s.k. absorptionsmetoden, där kylning åtstadkoms utan hjälp av några mekaniskt rörliga delar. I denna metod samverkar tre olika ämnen, ammoniak, vätgas och vatten, i tre kopplade cirkulationssystem. En lokal värmekälla, som kan vara en gaslåga eller en elpatron, åstadkommer att ammoniak avgår i gasform för att sedan kondenseras i en annan del av systemet. I kontakt med vätgasen avdunstar sedan ammoniakvätskan, vilket kräver värmetillförsel från omgivningen. Lokal uppvärmning i en del av systemet orsakar alltså lokal lylning i en annan del. Ingen mekanisk pump behövs; processen drivs helt genom termisk självcirkulation. I en första version av uppfinningen krävdes tillförsel av rinnande kallvatten som hjälpkylning, men i senare utföranden behövdes inte detta.

Kylapparaten utvecklades av Baltzar von Platen och Munthers som ett examensarbete under ledning av professor Edvard Hubendick vid KTH, belönat med Polhemsmedaljen av Svenska teknologföreningen. Uppfinningen väckte genast mycket stor uppmärksamhet i dagspressen. För exploateringen bildade de båda tillsammans med Hugo Tillquist 1923 bolaget Platen-Munthers Refrigation System AB. Licensrätten till patentet inköptes samma år av AB Artic, som i Motala startade tillverkning av kylskåp för huhållsbruk. 1925 visades det första serietillverkade kylskåpet på en bostadsutställning i Liljevalchs konsthall i Stockholm. Dess grundprinciper beskrevs av uppfinnarna i artikeln "Om alstring av kyla" samma år, även separat utgiven av Svenska teknologföreningen. 1925 förvärvade också AB Elektrolux genom Axel Wenner-Gren rätten att tillverka och försälja kylskåp för hushållsbruk baserade på Platen's och Munthers princip. Med sin internationellt etablerade organisation, kunde Elektrolux föra ut det nya kylskåpet på marknader i hela världen. Uppfinnarna själva garanterades utöver 560,000 kr var, också en royalty på ca. 50 öre för varje sålt kylskåp.

Det omfattande bostadsbyggandet som tog fart i Sverige på 1930-talet innebar en starkt växande marknad för kylskåp. Under andra världskriget var all import av andra typer av kylskåp förhindrad, varför Elektrolux då kom att få en monopolställning på den svenska marknaden. Från 1950-talet började emellertid mer effektiva, motordrivna kylskåp av kompressortyp att få en allt större marknadsandel. Mindre, helt tysta kylskåp av Platen's och Munthers typ är idag vanliga, bl.a. i hotellrum. En annan fördel är att de kan drivas med andra energikällor än el, t.ex. med gas.

Sedan Platen lämnat det direkta arbetet med absorptionskylskåpet ägnade han sig åt uppfinnarverksamhet inom flera områden. Han sökte utveckla en teknik for elektrisk energiöverföring med högspänd likström men lyckades inte intressera Elektrolux och Axel Wenner-Gren för att satsa nödvändigt kapital. Tekniken kom senare att i stället utvecklas av Uno Lamm vid ASEA. Större framgång nådde Platen med arbetet att på konstgjord väg söka framställa diamanter, främst avsedda för verkstadsteknisk bearbetning. Principen var att utsätta grafit för ett så stort tryck att den omvandlades till diamant, och grundproblemet gällde att kunna åstadkomma tillräckligt stora presskrafter. Tillsammans med flera medarbetare konstruerade Platen olika stora pressar, av ilka den största kunde uppnå en presskraft på 800,000 Newton (80,000 ton). 15 februari 1953 kunde ASEA tillverka världens första konstgjorda diamanter med hjälp av en sådan press.

I sitt arbete med kylskåpet hade Platen kommit alltmer intressera sig för termodynamikens lagar. Speciellt ville han pröva giltigheten av den huvudsats som säger att det är omöjligt att framställa ett perpetuum mobile av andra slaget, dvs en evighetsmaskin som omvandlar termisk energi från en enda värmekälla (t.ex. världshavet) till mekaniskt arbete. Platen sysselsatte sig med detta problem under 50 år och summerade sina rön i en mycket uppmärksammad artikel i Teknisk Tidskrift 1975. Han hävdade där att det i princip var möjligt att framställa en sådan maskin. Artikeln väckte stark kritik hos större delen av forskarsamhället, men Platen stod livet ut fast vid sin uppfattning. Det tysta kylskåpets uppfinnare slutade sina dagar som en kontroversiell person. För sin "mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter" erhöll Baltzar von Platen och Munthers 1974 IVA:s stora guldmedalj, den förnämnsta utmärkelse som kan tillfalla en svensk tekniker.

I sitt arbete med kylskåpet hade Platen kommit alltmer intressera sig för termodynamikens lagar. Speciellt ville han pröva giltigheten av den huvudsats som säger att det är omöjligt att framställa ett perpetuum mobile av andra slaget, dvs en evighetsmaskin som omvandlar termisk energi från en enda värmekälla (t.ex. världshavet) till mekaniskt arbete. Platen sysselsatte sig med detta problem under 50 år och summerade sina rön i en mycket uppmärksammad artikel i Teknisk Tidskrift 1975. Han hävdade där att det i princip var möjligt att framställa en sådan maskin. Artikeln väckte stark kritik hos större delen av forskarsamhället, men Platen stod livet ut fast vid sin uppfattning. Det tysta kylskåpets uppfinnare slutade sina dagar som en kontroversiell person. För sin "mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter" erhöll Baltzar von Platen och Munthers 1974 IVA:s stora guldmedalj, den förnämnsta utmärkelse som kan tillfalla en svensk tekniker.

Källa: Jan Hult, Svenskt Biografiskt Lexikon, band 29, 1996